Klart vi måste gå vilse

Det är alltså ingen ordning. För egen del är jag inte så rädd för vilsenheten. I ljuvliga A Field Guide to Getting Lost skriver Rebecca Solnit:

Det som man inte alls vet vad det är kan ofta vara just det man behöver hitta och för att hitta det behöver man gå vilse.

Klart vi måste gå vilse. Vara vilse. Stå vilse. Acceptera att vi faktiskt, när allt kommer omkring, inte har en aning om någonting. När jag har tur så hittar jag en bok som jag inte har letat efter. Den kan handla om en mystisk mästare i Moskva och hans stora svarta katt. Den kan också handla om en man som jobbar på sanningsministeriet med att igen och igen skriva om alla landets texter så att de alltid stämmer överens med den sanning som gäller för dagen. Om jag hittar en sådan bok så gör jag klokt i att läsa den. Inte för att den ger mig sanningen. Sanning fås inte så lättvindigt. Utan för perspektivet. Någon annans.