I augusti vill jag resa en sten

I augusti upplever jag allt igen. Resan mot det oundvikliga. Jag vet vad som kommer att hända men det finns ingenting jag kan göra för att stoppa det.

Det slutar i en polisbil. Det slutar med en kall kropp i ett visningsrum bakom sjukhuset. Det slutar med askan som grävs ner i en anonym minneslund utanför Badelunda kyrka.

Nu vill jag resa en sten.

Varje människa förtjänar en sten.

Lämna en kommentar

Filed under överlevnad, sorg, Tiden är människornas ängel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s