Skogen

Jag vandrar i skogen. Då och då blänker en solstråle till mellan träden men för det mesta är det mörkt och snårigt där jag går. Jag känner till den här skogen. Jag har varit här många gånger förut. Jag har kämpat och jag har gått vilse. Jag har slagits och förlorat men också vunnit ibland. Jag har gett upp och vänt tillbaka. Det har varit för snårigt, för ogenomträngligt, för mörkt. Men någon gång ska jag igenom. Kanske är det nu?

Annonser

1 kommentar

Filed under livsresa, psykologi

One response to “Skogen

  1. G

    Ta med dig en stor kniv som de har i djungeln så ska det funkar att ta dig igenom 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s